Några uppgifter om släkten Dickson
ursprungliga namnet Keith.
 
 

1000-talet


Camus Cross

En omtalad anfader var Robert Keith, som enligt traditionen kämpade under konung Malcolm II av Skottland mot danskarna i slaget vid Barry på 1000-talet. I denna blodiga strid fällde Robert K. danskarnas hövding Camus men blev själv dödligt sårad. Då, konung Malcolm på aftonen efter slaget vandrade över fältet, fann han den sårade Robert vid sidan av Camus lik.
Konungen gav på stället sin trogne krigare den ärftliga titeln, "Grand Marishal of Scotland", doppade tre fingrar i den döde danskens blod och drog därmed tre lodräta röda ränder över Roberts sköld.

 

BARRY SLAGET

Omkring 866 började Vikingarna sina inkräktningar i Skottland. Så framgångsrika var de, att Skottarna bara höll några isolerade trakter av landet norr om Edinburugh området. Kung Malcolm II segrade i ett stor slag vid Mortlach ( som ligger nära lilla staden Keith nordväst om Aberdeen.) Kung Sven av Danmark utrustade av hämndbegär en stor flotta under befäl av Camus. De landade vi Lunan bukten och härjade landet omkring, sedan slog de läger vid Carnoustie.

Under tiden kom Malcolm ifrån Dundee emot honom. Båda härarna var stora och välbeväpnade. Utgången var viktig: Skulle Danskarna fortsätta sin makt över Skottland. Skulle de köras ut. Skottarna segrade men det var ett mycket blodig slag. Camus och en mängd av hans följeslagare blev dödade. Snart efter blev Danskarna utkörda ifrån Skottland.

En stor gravsten den så kallad "Camus Cross", visar stället där Camus i sin flykt ifrån slagfältet blev nedhuggen av en avlägsen stamfader till Earl Marischal (d.v.s. Keith) som högg av en del av hans skalle.

Det är märkligt att omkring 1620 den dåvarande fastighetsägaren Lord Panmure (familjenamn Ramsay, senare Earl of Dalhousie) grävde upp begravningsstället och fann ett jätteskellet perfekt förutom att en del av skallen saknades.

Carnoustie betyder "Cairn of the Host" d.v.s. Stenkumlet av Harren. Där hittades begravningsstället av de döda Danskarna och deras officerare under stenkummel (den typiska begravningsmetoden under denna tid.)

Jag vet inte vem som skrivit detta, men jag har tagit mig friheten att rätta de grövsta språkfelen./Maud Dickson

1300-talet

Den första i släkten, som tog sig namnet Dickson var Thomas Keith, som levde på 1300-talet och vars far hette Richard K. med smeknamnet Dick för Richard (Dick-son), modern var född Douglas.

1672
Vapnet
Valspråket

 

Den skotska Dicksonska cresten, d.v.s. det borgerliga vapnet vittnar om tvekampen på skotsk jord för nio sekler sedan tre röda ränder och ett bevingat hjärta avtecknar sig på de mot ett gyllene fält. Coelum, versus - vänd mot himmelen - lyder dess valspråk. Vapnet och valspråket inregistrerades i den skotska vapenboken 1672 för Mr Alexander Dickson of Westerbinning.

1786-90

Första gången namnet Dickson dyker upp i Göteborg är 1788-90 då fastigheten V:a Hamngatan 3 ägs av en herr Richard Dickson, men om denne Dickson vet man inget mer.

1802


Robert Dickson (1)

Robert Dickson [1] (1782-1858) kommer till Göteborg 1802, 20 år gammal. Gift med änkan Airth, född Bratt, S. Hamng. 19. Makarna D. f   4 barn, 3 söner o 1 dotter. 1816 blev D. delägare i handelshuset James Dickson & Co.
Dickson donerade bl a stora belopp till bostadsstiftelser som ännu bär hans namn här i Göteborg samt Dicksonska folkbiblioteket som också är hans verk. Äldste sonen James R-son D. brukspatron 1810-1873. Ungkarl. Bostad och kontor L:a Torget 4 även ägare till Billdals Herrgård. Edvard R-son D. grosshandlare 1812-1683 gift Gordon. 13 barn. Charles R-son D. läkare. 1814-1902, gift Ekström. Emelia R-son D. 1818-1840, ogift. Robert D. d.y. son till Charles D. ovan, 1843-1924. gift Sparre. landshövding, först i Jönk-län sedan i Malmöhus-län och slutligen överståthållare 1902-1911.


Göteborgs Stadsbibliotek
Archibald D 2:1:3 1:4 , Harald D 2:1:3 4, James D 2:1:3 1
framför porträttet av James Robertson D 1:1
som grundade Göteborgs folkbibliotek.
  

1809

James Dickson (1784-1855), en två år yngre bror till Robert D, kom till Göteborg 1809, 24 år gammal.  gift 1814 med Margareta Eleonora Bagge. S:a Hamng. 5. Äktenskapet välsignades med 6 barn, 5 söner och 1 dotter.

1816?

Det var denne D. som var grundläggare till det stora företag

(1622?)


James Dickson (2)


Margareta Eleonore Bagge gm James


James Jamesson Dickson (2:1)


Axel Edvin Dickson (2:1:3)


Charles Peter Dickson (2:2)


Elisabeth Jane Dudgeon gm Charles


Robert Dickson (2:3)


Emilia (Emily) Quensel gm Robert


Oscar Dickson (2:5)

James Dickson & Co 1816. D. fick kommerseråds titel 1837. Företaget exporterade trä och järn, hade egna skogar och sågverk samt båtar.  Sitt hem hade makarna D. i huset S:a Hamng. 5 som de ärvt av fru D. föräldrar. De ägde också Överås vilket användes som sommarvistelse. Kontor fastigheten Ö. Hamngatan 7.

Kanske något för en storfamilj

Det är 110 år sedan James J Dickson lät bygga Överås vid Danska Vägen i Göteborg, en palatsliknande byggnad, som sades innehålla stans första WC. Inte minst sevärda var trädgården och ett vidsträckt orangeri "där de praktfullaste alstren av tropikernas flora frodades under glastaken" för att citera Fredbergs Det gamla Göteborg del III.

Småningom gick Överås ur familjen Dicksons ägo - den sista som ärvde det var Beatrice, som i sin tur överlämnade det till Robert Dickson. Beatrice var fallen efter en synnerligen nykter moder och då egendomen övertogs av ett konsortium 1910 fanns i statuterna en klausul som sa att den aldrig fick bli krog.

Nu är det dags för Överås att åter byta ägare. Metodistkyrkan, som använt byggnaden för utbildning av pastorer, bjuder genom en mäklarfirma ut den till försäljning. Lämpligt för exklusivt kontor, ordenssällskap eller liknande säjs det i annonsen. Kanske lagom för en storfamilj? Parken är på 18.000 kvm och fastigheten på 625 så utrymme för stimmiga ungar saknas inte.

Ur HT 4 feb 1971

Sannolikt gjorde företaget sina största vinster efter Krim­kriget 1853-56 och fransk-tyska kriget 1670. J.D. efterlämnade förmögenhet uppgick till 2,789.000 riks­daler. D. donerade stora summor till bl. a. arbetarbostäder samt var snar och frikostig att hjälpa med full hand. 
Barn till J.D. d.ä.
James J-son D. 1815-1885, gift Willerding, dotter till sockerbruksägaren preussiske konsuln Fr. Willerding, (S. Larmg.-Kungstorget) (Vallgatan?).
D. tog studenten i Uppsala 1831, genomgick Göteborgs handelsinstitut, arbetade på Dicksonska kontoret i London 1837-47. Chef och ledare för firman här i Göteborg från 1858. Innehade en mängd kommunala förtroendeuppdrag. Frikostig mecenat mot vetenskapsmän och konstnärer m.fl. D. donerade i sitt testamente 630.000 kr till bl a. Praktiska hushållsskolan i Göteborg, sjukhuset för obotligt sjuka där, ett fattighus i Örgryte D. Vägen, (revs 1974-75 varför?). Chalmerska institutet och Göteborgs vet- och vittsamhälle. D. ärvde 1855 Överås efter sina föräldrar, och lät uppföra det nuvarande palatsliknande huset som bostad för sig och sin familj åren 1860-62. Ark. V. Boulnois engelsman, byggmäst. A. Krüger Gbg. Byggnadsstil italiensk eller nyrenässans. D. kallades allmänt och med all rätt den store filantropen, Majestätet 0scar II, som ofta var gäst på Överås, har sagt om D. "Jag betraktar honom som Sveriges förnämsta gentleman". D. dog 1885, 70 år gammal och efterlämnade en förmögenhet enl. bouppteckning på c:a 7.000.000 kr.
Makarna James J-son och Eleonore D. hade 4 barn.
Beatrice 1852-1941, ogift. Ägde och bebodde fastigheten N. Allég. 8, köpte och flyttade senare till stenvillan Hvitfeldtspl. 4, (granne till Engelska Kyrkan och Gegerfeltska villan), båda dessa fastigheter skänkte B.D. till K.F.U.K. Hon donerade också, för lite äldre göteborgare de så välkända tornprydda kioskerna, för kuskar och chaufförer som var placerade på många platser i Göteborg. B.D. var stiftare av Överås blåbandsför. 1884, som blev den första av detta slag i Sverige.
Axel Edvin 1850-1927, gift, makan född Bratt. Denne A.E.D. var bl a pappa till kammarherren och f.d. riksdagsmannen James D.


Kammarherre James Dickson

Caroline 1846 - 27/2 1918 gift med Olof Wijk d.y. Makarna W. hade 3 barn.
Donerade c:a 2.000.000 kr till Göteborg och göteborgarna. Sjukhus, skolor, föreningar av olika slag, stiftelser m.fl. blev ihågkomna.
James Fredrik 1844-1898, gift med sin kusin Blanche D. hade dottern Blanche Charlotte, Eleonore som blev g. med greve Carl Bonde. J.F.D. hade sin bostad St. Nygatan 7, och var bl a ägare till Tjolöholms gods, Fjärås kommun i Halland, som han köpte 1892. Förmögenhet 1898 14.000.000:-
Nu åter tillbaka till James D. d.ä. barn och fortsätter med det andra i ordningen:
Charles Peter 1817-1858 gift med en Dudgeon, inga barn.
Robert 1819-1903, gift med en Quensel, bost. St Nygatan 17-1/2 f.d. A. Abrahamssons hus. 2 söner och 2 döttrar. Båda döttrarna gifta von Essen från godset Kavlås i Västergötland.
Caroline Charlotte 1822-?, gift von Rosen, inga barn?
Oscar 1823-1897, gift med Marika von Rosen ( ”av göteborgarna kallad vackra Rosen"), makarna D. hade 3 söner och 2 döttrar.
Bost. Parkgatan 2 som D. lät bygga åren 1859-62 ark. V.  Boulnois (samm ark. som ritade brodern James palats Överås),  byggm. B. J. Rapp. byggnadsstil italiensk - nyrenässans.  Efter studenten, handelsinstitutet Gbg samt handelsstudier  i Lübeck och London. Efter återkomsten från England 1847-48 blev D. chef över bolagets alla skogar och sågverk. Blev adlad 1880 och upphöjdes i friherrligt stånd 1885. Han var av naturen begåvad med gott huvud och en stor arbets förmåga.
 Som stor mecenat bekostade han till större delen Nordenshiölds polarexp, åren 1868-70, 70, 75, även Nanseus och Andrées exp. var han med och bekostade.
Vetenskaps- och Vitterhetssamhället yttrar om D. "Den mäktige handelsfursten i Göteborg, har för alla tider sitt namn i de naturhistoriska forskningens hävd och vetenskapen har visat sin tacksamhet mot sin frikostige mecenat, då den förevigat hans minne, genom att fästa hans namn vid platser, som beteckna märkespunkter i den arktiska forskningens historia".
Nämner här ett par namn: Dickson Bay o Kap Dickson.

 Köpmansaristokratin, hedersdoktorn och friherren Oscar Dicksons namn hade samma klang och betydelse i 1800-talets Göteborg som Niclas Sahlgrens i 1700-talets.

 D. dog natten till pingstdagen 6 juni 1897, 74 år gammal,
hos sin dotter och måg greveparet Posse till Almnäs gods i Västergötland som de erhållit i morgongåva av D.
Axel 1826-1892., gift l: Dudgeon, 2: Austin. En av döttrarna i 1:a giftet Cecilia Blanche, Charlotte 1852-1906 var gift med sin kusin stallmästare James Fredrik D. till Tjolöholm.

Som jag tidigare nämnt kom de båda bröderna Robert och James hit till Göteborg resp. 1802 och 1809. De var födda i Montrose, Skottland, där fadern, 1748-1820, var järnhandlare, deras farfar var silversmed i Kelso, Skottland.

Gunnar Ohlsson 20-2 1975

Källor:
Nordisk Familjebok
Maja Kjellin
C.R.A. Fredberg
Kungl. Biblioteket Stockholm
Några muntliga, uppgifter.
Herrgårdsliv vid Vättern 1955 av Margareta Posse
Jag berättar för Jan 1943 av Carl Bonde (Blanche D. Tjolöholm)

 

 

Webmaster: Maud Dickson.